Ännu en vecka har passerat i speedway fart. Jag gör typ lika mycket här på en vecka som jag gör på en månad hemma (två månader om man räknar höstmånader). NY ger otroligt mycket energi och jag har hela tiden inställningen - jag är i NY NU det är bara att köra - men ibland måste även jag inse att jag blivit besegrad av dessa oändligt långa dagar....fast snart är det count down till hemresan och då finns det FAKTISKT ingen tid att förlora.
Förra tisdagen var jag och Anna på Rangers vers. Capitals. Var riktigt ballt att kliva in på Madison Square Garden med en Bud Light (Dyraste ölen hittills. Kostade lika mycket som ett sexpack) i sin hand. Tyvärr förlorade Rangers. Mest kul var fighterna! Kändes lite iscensatt när olika spelare från vardera lagen slängde av sig handskar och hjälm och började puckla på varandra. Alla, inklusive domarna, stod sedan och väntade tills de små pojkarna fått avreagera sig under publikens jubel.
På onsdagen var det Robyn konsert. Helt underbart fenomenalt bra!!!!!Det tycket även de hundratals gay killarna som utgjorde 80 % av publiken. Jag, Anna och Maria (en ny swede) tog ut segern i förskott och såg oss bli släppta längst fram vid scenen med perfekt sikt och kanske även lite touch. Gay guys är jätte snälla har man ju hört och på konserter i SVERIGE så är det bara att mosa på om man vill komma långt fram. Så var inte fallet denna kväll. Hann knappt ta två steg förrän vi hade tre gay guys som började skrika på oss. De var inte sena med att visa långfingret och sedan haglade svordomarna (engelska och svenska). Mycket fuck you hit och fuck you dit. Allt detta på gayaccent. Jag var mest i chock och kunde inte sluta skratta. Efter det var vi hatade av alla och kom inte en centimeter till. Hade vi inte mycket för att vara blonda och svenska.
Det har varit kalas väder här i helgen...lite alp känsla. Vinter men ändå varmt. Det har varit strålande sol och 18 grader varmt. På lördagen hade jag Edward och Khaled en heldag i east village/soho/lower east/china town. Hann med marknad, frosseri i donuts (på NY bästa donuteria) och vietnamesiskt käk.
Kvällen höll på att börja med katastrof när jag började mucka gräl i tunnelbanan. Jag och Edward är på väg ner till Mid town för att möta upp Khaled och hans soccer klienter. Jag känner att snubben som sitter bakom mig rör vid mitt ben hela tiden. När jag ger honom arga blick ser jag hur han snabbt stoppar ner en trave kort (metrokort, kreditkort mm.) i fickan. Min koppling blir, HAN ÄR EN TJUV! Så jag ber honom att lämna tillbaka mina prylar. Han blir självklart tok förbannad eftersom han inte är någon tjuv utan en helt vanlig människa som sitter och fipplar med sina EGNA kort. PINSAMT! Hans polare blir tvungen att lugna ner honom och jag ber om ursäkt om och om igen. Hahahaha, kunde ha gått riktigt illa. Tur att det var så mycket folk på tunnelbanan…och så här i efterhand så hade ju alla dessa folk även sett om han börjat rota i min väska men ibland handlar men på impuls. Resten av kvällen fortsatte tyvärr i katastrofens tecken. Det var jag+mina tjejer och Khaled + hans polare/klienter (en före detta sirius tränare och en spelare från asyriska). Många taxiresor hit och dit. Någon hade inte leg med sig. Någon var för full och behövde eskorteras hem. Några blev haffade av polisen. Vissa kom inte in någonstans. Några försvann spårlöst. Några hivade i sig mängder av gratis sprit i chelsea och tog sen en taxi till lower east…men eftrersom båda somnade i taxin så bad de taxidrivern att vända hem igen väl på plats i LES (det var jag och Edward).
På söndagen kände jag att jag måste kompensera för helgens spritfyllor och göra något kulturellt så jag gick på Metropolitan museum. Enorma salar med massa gammal konst och grejer. Jag spenderade dock mest tid framför den moderna konsten. Sen köpte jag en plansch.
Det har varit en miserabel vecka på jobbet. Fick inga resultat från microdialysen (även fast det också är resultat), vattnet är kontaminerat och serotoninet hamnar mitt i kontaminationen. Har fastnat i mitt skrivande OCH jag kan faktiskt inte skriva så mycket mer eftersom jag INTE börjat med mitt experiment än. Börjar känna mig lite stressad! Men av erfarenhet så vet jag ju att sådana här skolgrejer alltid löser sig.
Så veckans lärdom: Amerikaner är inte tysta och timida som svenskar. Trampar man dem på tårna (eller anklagar dem för stöld) så blir de förbannade.
Nu är det dags för en ny vecka och almanackan börjar redan bli fullklottrad.
SAKNAR
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar